Ola Larsmo diskuterar det statliga kulturstödet i DN. Med jääättemånga ord. Och trots det slinker svaren på de grundläggande frågorna mellan raderna.Vilka är de rationella argumenten för att staten ska investera i kultur ? Och hur fördelar vi stödet mellan olika kulturyttringar?
Det enda argumenten som framförs är slarviga hänvisningar till kulturens vikt för "demokratins fortlevnad".
Hur vet vi vilken kultur som stärker demokratin? Eller vilken kutur som inte gör det?
Vem förtjänar statens stöd?
Dick Bengtsson (bilden)? Geten på moderna? Gycklande Strindberguppsättningar? Operan? Rickard Hobert? Lukas Moodysson? Maria Blom? Gring0? Gröna Lund? Hultsfred? Hoodsfred?
Snälla, förklara det för mig. Jag vill verkligen argumentera för investeringar i kultur men det är inte lätt när tom experterna saknar relevanta argument.
