Kaliforniens saftigaste garage

Om man letar riktigt noga på New York Times så går det att hitta artiklar som inte handlar om dagens stora händelse.

Som den här fina artikeln om härliga gröna bilmekaniker.

Naturens majestätiska majestät

Det händer det ibland att Raul Wallenbergs torg utnyttjas till diverse temporära utställningar i det allmännas intresse. Läkare utan gränser hade exemepelvis för en tid sedan, via en lastbil och en smart audioguide, en fin genomgång av sin verksamhet i flyktingläger runt om i världen.
Idag är det sista dagen man kan att se Spirit of the wild, en samling magnifika naturfoton av National Geographic-kändisen Steve Bloom.
De är verkligen magnifika. Jag hittar inget annat ord för bombasmen som finns i dramaturgiskt perfekta fotografier på allt från hjorder av skenande gnuer, barnkära pingviner eller kontemplativa makaker.
Samtidigt smyger det alltid in sig en sån där tydlig air av duktighet såna här initiativ. Är det för att budskapet är så självklart? Eller för att man förolämpar betraktares genom att överdramatisera en helt vanlig tisdag i delfinflocken? Eller att man anspelar på den eviga längtan till naturen som alla män förväntas uppleva och förvalta under tex lerduveskytte eller älgjakt?

Reklam mot självmord och mot konst

Här blir det intressant. Via reklamfeber hittade jag den här starka bilden som tydligen ingår i en brasiliansk kampanj mot självmord.
Fantastiskt vackert, eller hur?
Komplikationerna finns i att koncepter ligger väldigt nära danske Peter Callesens eleganta papperskonst. Så otroligt nära att det är orimligt att den där kreativa själen på São Paulos Leo Burnett inte snott idén.

- "Är det då ok att stjäla konst till reklam?", undrar läsarna.
- "Nej! Det är fel att stjäla någons idéer och särskilt eftersom det är just dessa idéer konstnärer lever på.", svarar jag bestämt.
- "Men om det handlar om ett icke kommersiellt budskap och syftet är oerhört gott?", envisas några.
- "Definitivt nej igen! Eftersom det inte någonstans anges varifrån idén kommer så handalr det om stöld. Om man tycker att idén är så bra att den verkligen borde användas i kampanjen bör man ta kontakt med konstnären och höra om han är intresserad att delta alternativt tillåta att man anvönder ett uttryck som ligger väldigt nära hans egna. Säger han nej får man vacker hitta på nåt annat och kanske sämre. Och inte stjäla i smyg och sedan få oförtjänt fina priser på nåt brasiliansk Guldäggsjippo som sen leder till väldigt lukrativa uppdrag för McDonalds eller Microsoft.", konsterar jag med en förtroendeingivande och övertygande stämma.
Här är förresten ytterligare ett väldigt snarlikt exempel.