Inget nytt om Elliott Smith

En ostrukturerad dokumentärfilm om Elliot Smith streamas på Pitchfork.

Den lyckas väl inte med att säga något intressant om sitt objekt men lyckas rätt väl med att vara generellt indie och inkluderar några fina framföranden av bla Waltz #2.

YouTube killed the video star

Eller så kommer YouTube rädda denna döende form av konst/marknadsföring.

Pitchfork listar sitt urval av årets 50 finaste videos. Håller med om Dizzee och Gui men varför saknas Jens fina flygtur på Island?

Fotot föreställer Sonys första Betamax-spelare. Minns nån tiden när Sony gjorde riktigt coola saker? Känns mer och mer som en dröm.

Själen väntar inte på kroppen

I en ovanlig gest av good faith beställde jag Jens Lekmans nya skiva direkt från hans skivbolag. Jag skulle få den samma dag som den släpptes och tyckte det vore fint att ha en liten fysisk manifestation av musiken som bevis för min uppskattning. Det är måhända otidsenligt, tänkte jag när jag klickade fram mig genom olika lager av datorsäkerhet, men det är ju trevligt att bläddra i texthäften och ljudkvaliten är fortfarande klart bättre på CD än de flesta mp3:or.
Men efter en lyrisk förhandspublicerad recension av Night falls over Kortedala blev jag helt enormt sugen på att lyssna på musiken med en gång. Och några sekunder med google senare hade jag musiken i datorn och i mina hörlurar. Den är verkligen toppen.
Paketet med själva CD:n damp ner i brevlådan några dagar senare. Jag öppnade kuvertet, konstaterade att man trevligt nog hade bifogat bonussinglar med Jens samt Whitest Boy Alive (hade den senare sen innan) och lade sedan alltihop på en ledig fläck i min bokhylla där de legat sen dess.
Musiken finns redan i min dator, min iPod och viktigast av allt mitt huvud. Jag nynnar tom medan jag skriver det här och tänker att det bara är trevligt att den befriats från den där miljögiftigt glänsande plastbiten.
Det känns också bra att ha betalat för musiken och vetskapen att några kronor så småningom når Jens som tack för det fina ljudspåret till hösten 2007

Errata: Eufori

Jag ber verkligen om ursäkt. Det är ju inte alls ZZT som är det viktigaste argument för musikalisk eufori.
Det är förstås The Tough Alliance remix av Taken by Trees fina Too young . TTA:s version har döpts om till Taken too young och låter enligt Pitchfork, som postat låten, som om den datormanipulerats in i de varmaste scenerna i Lejonkungen.
Det låter hursomhelst som om Viktoria fått några nya kompisar vilket är trevligt med tanke på vad som skrivits om sönderfallet i The Concretes.
PS. Köp här.