Visar inlägg med etikett mode. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett mode. Visa alla inlägg

onsdag, november 05, 2008

Långt nere i hålet

M.I.A. påminner om Waits, Wire och om att hon någonstans alla specialutvik i glansiga modemagasin är en relevant artist.

onsdag, augusti 15, 2007

08 i Yves Klein blå

Bon har en fin sajt med catwalks från Stockholms pågående fashionvecka.
Det finns massor att säga om snitt och silhouetter men jag noterar bara att nästa sommar till stor del går i Yves Klein blått.

Edit: Ville bara lägga till att filmsnutten från Fifth Svenue Shoe Repair definitvt är värd sina fem minuter. Lika modig som drömsk som framåtblickande.

måndag, augusti 06, 2007

70% rea på självförtroende

Eftersom en blogg ändå bara är en egotripp är det ju inget som hindrar mig från att skryta med mina senaste, helt vansinniga, manövrar i sommarreorna på stadens mer välsorterade herrmodesalonger.
Dessa är för övrigt betydligt mer imponerande än vad jag åstadkom på Atlantvågorna för någon vecka sedan.
Under bara några får timmar har mitt liv berikats med en trench, två tunna v-ringade tröjjor, två par solgasögon, två kortärmade skjortor, två långärmade, en lite egen men mycket trevlig dubbelknäppt jacka och ett par skor.
"Sinnesvaga modeoffer", hör jag vissa non-believers tänka högt. "Sticks and stones..." tänker jag och mina nya vänner: Aquascutum, A.P.C., Bruuns Bazaar, John Smedley och Paul Smith.

måndag, juli 02, 2007

En Afrikaspecial gör ingen sommar

Bläddrade i Vanity Fairs omskrivna Afrika-nummer över en snabb bagel på stora Akademibokhandeln. Tänkte på hur de välmenande budskapen, djupgående analyserna, goda initiativen fick en märklig bismak när de ramades in av annonser för Prada-solglasögon, specialbeställda Raymod Weil klockor smyckade med 13 000 safirer, Mercedesar, Marc Jacobs och andra usual suspects i en värld av framgång och flärd.
Den ena sidan bad mig ifrågasätta det västerländska konsumtionsmönstret och dess exploaterande konsekvenser medan den andra artigt men bestämt ryckte i ärmen och bad mig lägga ut 3 000 kronor på att skyla mina ögon med lite plast och krom som formats i Milano. Den ena sidan såg inflytelserika människor enas kring en "god sak", den andra tyckte att Bono kramade Desmond Tutu som om han vore sommarens hetaste accessoar, typ en limiterad väska från Louis Vuitton.
Istället för engagemang, förvirring.
Och alternativet, att inte göra något specialnummer alls, skulle ju förstås ännu sämre.
Så det är bara att finna sig i att Vanity Fair lindrar sitt/kändisarnas och mitt dåliga samvetet under några välmenande minuter innan det mediala guldfiskminnet (liksom mitt) tappar Afrika ur tankarna och ersätter en kontinent av orättvisa med någon helt meningslös distraktion.
Tänk om Vanity Fair gjorde ett år av specialnummer om Afrika...

lördag, april 28, 2007

Mitt herrmodestockholm

En vän bad mig tipsa om herrmodebutiker i Stockholm.
Min absoluta favorit är Nittygritty. Huvudbutiken har stans bästa urval av europeiskt mode (Paul Smith, Prada, Thomas Burberry, CP Company, Stone Island, Prada, Church etc) och ger tillsammans med grannarna, franska A.P.C., Carhartt och brittmod-Fred Perry samt outleten needy greedy, Stockholms mest kultiverade (om än ofta lite för dyra) modeshopping. Utöver kläder erbjuder NG belevad atmosfär, charmiga och lättsamma butiksbiträden, en och annan söderkändis, se men inte röra-fina retro-tv:s från Brion Vega och sist men inte minst ett utmärkt café.
Nästa nedslag görs lämpligen på Götgatan där man kan besöka Weekday, huvudbutiken för växande Cheap Monday, som fått släpa en tung ände av "nya svenska modeundret"-epitetet. De mycket prisvärda egna jeansen blandas med smart och ofta kul denimmode. Gillar särskilt April 77 jeansen även om de senare modellerna, döpta efter Ramones-Joey, ligger utanför mina kroppsliga begränsningar.
Nyöppnade Monki ligger vägg i vägg och erbjuder vad jag sett ett liknande urval. Förutom att jag smet in på öppningsfesten har jag inte besökt affären och kan inte kommentera mer.
C/O Stockholm ligger mittemot och har sen ett år tillbaka en lite egen profil, dock fortfarande exklusivare casualmode. Raf Simmons, Jil Sander, Costume National osv.
Norrmalmstorg är den tredje stoppet med SOLO, Acne Jeans och lilla Takeushi på Birger Jarlsgatan (hittar ingen länk). Solos huvudbutik har ett fint, om än tryggt, sortiment av svenska och internationella märken men har nog stadens största urval jeans (i bra kombinatione med kompetent personal). Acnebutiken är stilig och skänker kvarteret, tillsammans med Whyred, Hope, Le Shop och Nitty Gritty Shoes (de senare i Birger Jarls-passagen) skänker området lite välbehövlig smartness. Och är man väl i kvarteret så är det förstås lätt att smita in på NK för se vad som händer på Paul & Friends och NK Trend. Och så Tiger förstås, som finns överallt och bidrar med postningens bild.
Slutligen vill jag bara nämna Awesome Rags som i ogästvänliga PUB-huset lyckats skapa en liten trevlig modeoas med stans kanske bästa sortiment Danskt mode.