Journalistik var visst ordet

Maciej Zaremba berättar (ännu) en fascinerande historia i dagens DN.

Med ett metodiskt lugn klarläggs en tråkig historias alla komponenter. Halvsanningar skiljs från lögner. Intressen, intressenter och deras innebörds förhållanden kartläggs pedagogiskt. Och till sist formuleras en trovärdig hypotes som beaktat alla fakta förklarar hur historien egentligen utvecklades. Sannolikt och sanningsenligt utvecklades.

Inser att jag rycks med i artikeln på ett sätt som är helt annorlunda mot det loja tillstånd i vilket jag normalt bläddrar i en dagstidning. Jag blir engagerad. Jag lär mig, blir visare, blir klokare.

Funderade på vad jag skulle kalla det här fantastiska sättet att förmedla historier ur verkligheten. Sen slog det mig att det redan finns ett bra ord. Ett ord som normalt används för att beskriva artikelns diametrala motsatser.

Ordet är journalistik.

Helt orimligt bra söndagsläsning

Något sent på kvällen lyckades jag äntligen få ro att sätta mig med dagens tjocka DN. Ett triumferande ögonblick efter att i veckor slösaktigt ha slängt olästa tidningar i pappersinsamlingen.
Investeringen i att följa med i samtiden betalade sig omdelbart. I dagens DN fanns nämligen Maciej Zarembas gripande reportage från den bortglömda undantagsstaten Kosovo, ett uppslag om med ett reportage från inspelningen av sjätte säsongen av världens bästa polisserie The Wire och, i söndagsdelen, en djupdykning i moderna nordamerikanska indianreservat.
Ni som läser tidningar, och inte bara prenumererar, är det alltid så här bra?
Fotot är taget av Herbert Nott nån gång på 40-talet